En månad i Spanien med fem tävlingar har spelats. En del goda resultat och ett spel som är på väg åt rätt håll.
Efter drygt en vecka i Alicante med spel och träning bar det av norrut till Barcelona för att kicka igång tävlingssäsongen 2025. De första två tävlingarna spelades på Empordà Golf, en anläggning ungefär en timme norr om Barcelona. Där väntade två olika banor – en skogsbana och en parkbana – som båda bjöd på sina egna utmaningar.
Det blev en tuff start i den första tävlingen, där spelet inte riktigt höll måttet. Jag missade kvalgränsen och fick istället ladda om batterierna inför nästa chans. Efter två träningsdagar var det dags igen – och den här gången gick det betydligt bättre.
Jag öppnade starkt med en runda på -4, vilket placerade mig på en delad femteplats inför det andra varvet. Spelet fortsatte flyta de första nio hålen, där jag satte ytterligare fyra birdies och var uppe och nosade på ledningen efter hälften spelat. Tyvärr höll det inte hela vägen – en svag avslutning på de sista nio gjorde att jag föll tillbaka till en delad 33:e plats på -2 efter två varv. Sista rundan var i stora delar bra, men avslutades också svagt med två bogeys på de sista hålen, vilket resulterade i en slutplacering på delad 33:e plats.
Trots besvikelsen över avslutningarna fanns det mycket positivt att ta med sig. Jag visade för mig själv att jag kan vara med och utmana i tävlingar på den här nivån. Däremot behöver jag jobba bort den typen av avslutning jag hade på andravarvet – att kunna hålla ihop spelet hela vägen blir en viktig nyckel framöver.
Efter några dagars vila och byte av anläggning väntade nästa tre tävlingar, den här gången på Infinitum Golf Resort – en välkänd plats där kvalet till Europatouren spelas varje år. Anläggningen har två banor, Lakes och Hills, och upplägget var detsamma som på Empordà: de två första rundorna spelades på varsin bana, och de sista varven avgjordes på Lakes.
Här blev det tuffare. Under de två första tävlingarna låg jag precis på gränsen till att klara kvalgränserna, men några onödiga misstag och missade puttar gjorde att jag missade finalvarven. När det väl lossnade igen lyckades jag sätta ihop några stabila scorer. Ett förstavarv på par i tuffa förhållanden med regn och blåst gav en placering kring topp 25. Andravarvet började skakigt med tre bogeys och en birdie på de första nio, vilket placerade mig utanför kvalgränsen. Men en stark avslutning med fyra birdies tog mig tillbaka in i spelet och upp på topp 30 inför sista varvet!
Den avslutande rundan blev utmanande i det tuffa vädret, och problem från tee gjorde att jag fick kämpa. Till slut landade jag på +2 för dagen och slutade, återigen, på en delad 33:e plats.
Sammanfattningsvis är jag ändå nöjd med resan och hur säsongen har startat. Spelet går åt rätt håll, och jag känner att min lägstanivå blivit betydligt bättre. Det finns fortfarande saker att jobba på, men känslan är positiv.
Väl hemma har fokus legat på träning och att bygga vidare på spelet. Att få lägga tid på fys och mängdträning är värdefullt – något som är svårt att prioritera när tävlingssäsongen är i full gång. Nu väntar två tävlingar i april.
Först en mindre proffstävling i Abbekås – en perfekt uppvärmning inför säsongen. Det känns bra att få en lite mer avslappnad tävling i kroppen innan det drar igång på allvar i slutet av månaden. Då bär det av till Blekinge och Sölvesborgs Golfklubb, där en kort men klurig skogsbana väntar. Det blir en utmaning att balansera aggressivitet och strategi, särskilt från tee, där fel beslut snabbt kan straffa sig. Jag ser det som en styrka då min längd från tee kan vara till fördel då jag har råd med att slå mindre klubba än driver från tee.
Det känns riktigt kul att vara igång igen och att ha fått några fina resultat med sig från Spanien. Spelet går åt rätt håll, och nu är det bara att ladda upp ordentligt inför säsongsstarten – och köra på ännu hårdare!
